(mandarin) nä, inte idag heller!!

men ååh... varför sviker du mig onda mens?

en liten tankeväckande mening i tider som dessa:

"man blir mycket lyckligare om man inte bara tänker på sig själv hela tiden" (Kristina Lugn). 

så nu ska jag tänka på ngt annat, men vad... jobbet kanske?

(mandarin) WAH

det går inte så bra med min hälsosamma livsstil, hela världen är emot mig! det är inte så lätt... i två dagar har jag försökt klara mig utan kaffe. båda ggr misslyckades jag, 1-0 till världen, men det är bara att kämpa på! idag åt jag iaf sjukt nyttig mat 1-1 kan vi säga...

jag har inte berättat att vi börjat på föräldrautbildningen för adoption. det var en vecka sedan, i måndags. först var jag negativ, tre timmar var det, jag sa till min make "ingenting är roligt i tre timmar", men så fel jag hade, det var jättetrevligt och lärorikt. de andra som var där var normala, precis som vi. HA! 1-2 till mig.

idag hade jag en negativ dag, det är så lätt att fastna i "tänk om vi aldrig får barn" 2-2, nu är det lika mellan mig och världen.

(mandarin) kontoret stinker

Mitt te stinker verkligen, när jag öppnade kontorsdörren imorse fick jag en smärre chock! Det är inte så att det stinkar i bemärkelsen 'luktar illa'... utan snarare luktar det starkt eller mycket.

Tur att folk inte känner igen doften "ååh där sitter hon och dricker fertilitetshöjande teer, håhå jaja, hon har fertilitetsproblem... där ser man" Vad säger man? fertilitetsproblem? nedsatt fertilitet? utmanad fertilitet? Eller egentligen är det ju inte fertiliteten som varit problematisk utan att behålla de små, vad säger man då? "hon har svårt att behålla små embryon" eller bara "missfallsbenägen" Ååh nej, det tyckte jag inte alls om, jag vill inte vara benägen till någonting sånt. jag vill inte att min kropp ska stöta bort de små, jag vill att min kropp ska välkomna dem.

nä, jag måste sluta tänka på detta.

(mandarin) hmm

vissa dagar tänker jag inte på att bli gravid. detta var en sådan dag. visst, liiite tänkte jag på det, när jag drack en latte (jag har ingen karaktär!) och när jag drack mitt fertilitetshöjande te (heja mandarin).

jag har iofs tänkt rätt så mkt på huruvida jag vill börja försök nu eller om vi ska vänta en månad till. Nu är det nästan precis tre månader sedan missfall nr 3. är det tillräcklig väntan? Bara det att jag funderar på det är kanske en indikation på att det är för tidigt? eller? WAH! vet inte... så tråkig jag är som tjatar detta, blir trött på mig själv.

i övrigt har strategin varit vila + hålla mig varm, det ska man enligt min nya ayurveda-metod visst göra under denna period i cykeln. Dock har detta med enheterna gått dåligt, jag har ätit ett äpple iofs... ingen ordning på mig alls!

oj, jag har visst tänkt på detta mer än vad jag trodde idag hahaha...

i övrigt så längtar jag tills ned kommer hem från skidåkandet :( saknar dig gumman!

(mandarin) ingen ordning

som sagt, det är ingen ordning någonstans. Det första oordningsmomentet är att lutealfasen (som alltid ska vara konstant) numera inte är det. förra månaden var den en oroade 11 dagar - nu är jag på dag 14 och ännu ingenting... på sätt o vis är jag glad eftersom jag tyckte 11 var lite kort - å andra sidan orolig eftersom den ska vara konstant. Dessutom: när ska den dyka upp?!

som vanligt, lose-lose situation. Det är en annan lag i det parallella universum som jag lever i: det finns ALLTID någonting att oroa sig över. Ochdet finns ALLTID någonting att ha dåligt samvete över.

och samvetet för oss över till det andra som är i oordning: jag är bakfull... allt prat och ny och hälsosam livsstil är som bortsköljt och jag ligger här i soffan och är bakisangstig. Och det är så mkt svårare att mota bort de tankar som jag dagligen kämpar med att mota bort när jag är bakis.

(mandarin) från slös-ägg till lutealoro

Frustrationen över mitt bortslösade ägg (tänk om det var flera?! tänk om det hade blivit tvillingar!!? AAHH) har (nästan) gått över - och min ständiga frustration kanaliseras nu till lutealfasen.

Lutealfasen är perioden mellan ägglossning och mens. Den är oftast 14 dagar, men ska vara inom spannet 12-16 dagar. Om den är för kort så är det för lite tid för ägget att fästa, och man har svårare att bli gravid. Förra månaden hade jag 11 dagar. Varav min oro. nu är jag på dag 2 efter ägglossningen och nu börjar nedräkningen - hoppas hoppas den är lite längre än de 11 dagarna! kom igen!! vi klarar detta!

En annan sak som havererat är min plan att maximera fertiliteten genom mat, som jag skriver om nedan. Jag dricker för mkt kaffe, för mkt vin, alldeles för lite e-vitamin o omega-3 (men jag åt iofs lax igår)... ååh jag blir så trött på mig själv, och 5 enheter frukt och grönt ska vi inte ens tala om... jag tycker så illa om frukt, varför ska det vara så äckligt?! (vissa barndomsmysterier hittar man inget svar på antar jag)

Däremot har vi idag kollat på 5 Dallas-avsnitt ikväll! Idag blev Pam och Bobby gravida - de blev överlyckliga. Jag minns första gången jag blev gravid, då var jag överlycklig, andra gången mest lättad: tredje gången livrädd... nåväl. Sue-Ellen blevt sjukt bitter, verkligen. Det där kan jag känna igen... jag har mkt svårt att glädjas åt andras graviditeter. Nu senast så plussade en kollega, "tänk, jag trodde aldrig det skulle gå så snabbt hihi" Det var inte lätt att klämma fram ett "grattis" som inte kom ut som ett "dra åt helvete" i det läget. Henne idds jag inte ens se på längre. Jag hatar inte henne, men nästan... jag vet, det är hemskt. De enda jag kan glädjas åt är de som kämpat för att då sina barn - dem blir jag genuint glad för! (dock avundsjuk...) I alla fall, senare i programmet fick stackars Pamela missfall; hon trillade ner för en halmsak på en höjd (jag kan inte mitt bondgårds-lingo). Stackars Pam o Bobby, vi fick lite tårar i ögonen jag o min käre make.